Teambuilding: Vad är Teambuilding och när används det?

För att vi ska lära känna varandra och arbeta bättre inom projektgruppen behöver vi lära känna varandra.

Teambuilding är ett begrepp för just detta.

Men vad är det egentligen och varför behöver vi det inom vårt projekt, organisation eller arbetsplats?

 

Teambuilding

Samhörighet och kännedom

Många som redan känner till begreppet kan tycka att det känns onödigt och ofta jobbigt och besvärande. Räcker det inte med att vi bara ägnar oss åt våra arbetsuppgifter och inte tramsar runt?

Men sanningen är den att samarbete kan försvåras betydligt om du inte känner till hur dina kollegor fungerar, och heller inte känner någon samhörighet med dem. För att nå en viss samhörighet och kännedom om dina arbetskamrater måste du ofta ägna dig åt någon form av aktivitet som många gånger inte alls har med själva arbetsuppgiften att göra.

På detta sätt stärks banden individerna emellan och det blir lättare att samarbeta när det är dags för att arbeta.

Det fruktsamma grupparbetet

Du som har en ledande roll inom en organisation har ett ansvar att se till att dina medarbetare får de redskap som krävs för att göra ett så bra arbete som möjligt. Ett bra teamwork är ofta en stor del av organisationens framgång, och för att utveckla dynamiken inom gruppen kan det ofta krävas aktiviteter.

Samhörighet och att känna gemenskap öppnar upp fler dörrar för ett fruktsamt grupparbete än vad man först kan tro.

Vad är Teambuilding och när används det?

Föra gruppen närmre varandra

När man pratar om teambuilding syftar man på aktiviteter som är tänkta att sammansvetsa och föra en grupp människor närmre varandra på ett psykologiskt och socialt plan.

Teambuilding är användbart inom alla grupper som på något sätt genom samarbete ska genomföra en uppgift tillsammans, och som strävar efter samma mål och resultat. Det kan exempelvis handla om ett arbetslag eller ett fotbollslag.

När det sker förändringar på en arbetsplats eller inom en arbetsgrupp kan det utvecklas ett behov av att förstärka gemenskapen och förståelsen för varandras egenskaper.

Då är det bra att ta till teambuilding som ett verktyg för att stärka gruppens tillit till varandra. När det tillkommer nya medarbetare eller om två arbetsgrupper ska slås samman är det extra viktigt med just detta.

Bättre samarbete

Tanken är att teambuilding ska leda till att gruppen samarbetar bättre och får ett bättre samspel än tidigare.

Teambuilding handlar för det mesta om olika typer av övningar som utförs med gruppen under ledning av en person som har erfarenhet av detta. Men kan även ske under mer avslappnade former där man endast umgås och lär känna varandra bättre.

Vissa individer kan ibland vara något motsträviga till att delta i en övning som är tänkt att stärka gruppen, och kan då inte se syftet med det hela. Det kan vara jobbigt att gå utanför sin komfortzon och tvingas till att delta i något som inte känns bekvämt.

Men ofta blir slutresultatet att de flesta tyckte att det var nyttigt och lärorikt, men framför allt kul att göra något annorlunda tillsammans med sina kollegor.

Fördelarna med att använda sig av Teambuilding

Ökar trivsel och samarbetsförmåga

Vad finns det då för fördelar med att använda sig av den här tekniken inom arbetslivet eller andra typer av organisationer där en grupp ska samarbeta mot ett gemensamt mål? Fördelarna är många och effekterna stora. Att öka trivsel och samarbetsförmåga är så klart viktigt när det handlar om grupparbete. Teambuilding är till för just detta.

Öppenhet

Även öppenheten inom gruppen utvecklas genom Teambuildingaktiviteter. Och öppenhet är mycket viktigt när det kommer till teamwork och samarbete. När individerna i en grupp vågar öppna upp sig själva och bli bekväma med alla andra i teamet, desto lättare kommer resten av gruppen att få ta del av just dina styrkor och svagheter. När gruppen har förståelse för hur varje person fungerar kan man sedan utgå ifrån det när det gäller arbetsuppgifterna.

Dra nytta av varandras kompetenser

Alla individer är bra på olika saker och har olika styrkor. Om resten av gruppen inte är medvetna om dessa kan de heller inte utnyttja dem till gruppens och organisationens fördel. När gruppen lär sig att kommunicera på rätt sätt och att dra fördel av de kompetenser som finns att tillgå, kommer arbetet att bli både roligare och effektivare. Att använda sig av teambuilding har blivit allt vanligare ute på arbetsplatserna och det finns en anledning till att det fortfarande investeras i detta. Det leder till utveckling, bättre resultat och bättre arbetsmiljö.

Hur du använder dig av Teambuilding

Olika former av teambuilding

Som tidigare nämnt finns det olika typer av teambuilding.

Det gäller för dig som har den ledande rollen inom organisationen att analysera vad det är som gruppen i fråga behöver. Vad är egentligen syftet med teambuildingen?

Om det är samarbetsförmågan du önskar förbättra inom gruppen bör du exempelvis inte satsa på en aktivitet som innehåller tävlingsmoment. Det kan ge fel signaler och inte den utgång som var tänkt.

Tanken var ju att gruppen skulle lära sig att samarbeta mot ett mål, inte tävla mot varandra.

Avsätt tid och ta hjälp om det behövs

För att dessa aktiviteter skall ge bäst resultat bör ni avsätta minst en hel dag till detta, men om möjligt helst två dagar.

En halvdag kan ge vissa resultat det också, men för att få ut så mycket som möjligt av teambuildingen är det bäst med en längre sammanhängande period där det finns tid till flera aktiviteter samt reflektion, diskussion och eftertanke.

Det finns teambuildingövningar som lämpar sig för olika typer av önskade resultat. Det finns även företag som arbetar endast med att erbjuda dessa övningar på olika sätt. Om du behöver hjälp med att organisera detta finns det alltså hjälp att få.

 

DISC analys

William Moulton Marston

Det finns flera framstående forskare och psykologer som har tagit fram modeller för hur vi människor fungerar ren psykologiskt och i samspel med andra individer. En av dessa modeller kallas för DISC-analys och är baserad på den amerikanske psykologen William Moulton Marstons teorier och forskning kring just detta.

Marston levde mellan år 1893 till och med år 1947 och han uppfann även en tidig prototyp för lögndetektorn. Han skrev även en del självhjälpsböcker och var dessutom en serietidnings författare som ligger bakom den kända karaktären ”Wonder Woman”. DISC-analysen bygger på Marstons forskning från år 1928, och handlar om hur vi bättre kan förstå oss själva och andra.

Är du Röd, gul, grön eller blå?

DISC-analysen är till för att lära oss om mänskligt beteende, och en föreläsning om dessa teorier kan vara en god idé när det är daga för teambuilding inom organisationen.

När du blir mer medveten som individ om hur du själv och andra fungerar, kan du även ta mer medvetna beslut som i sin tur leder till bättre framgång i många sammanhang. Men speciellt inom ett grupparbete eller teamwork.

Det bästa med denna analys är att den är mycket enkel att förstå och på så vis kan den med fördel användas i många olika sammanhang. Den är baserad på fyra olika beteendestilar och personligheter som kopplas till fyra färger, röd, gul, grön och blå:

RÖD = Dominant

GUL = Inflytande

GRÖN = Stabil

BLÅ = Konformitet

RÖD – Personen lägger tonvikten på att åstadkomma resultat. Beslutsfattare, tycker om utmaningar och går rakt på sak.

Den röda personen är prestationsinriktad, extrovert, handlingskraftig och rättfram. Ofta kan denna person uppfattas som lite hetsig eller bitsk, men det är inget personligt.

Den röda personens livsmåtto är att livet är en tävling, och jag tänker vinna!

Det som motiverar en röd personlighet är kontroll, makt, resultat och effektivitet. Men som skapar frustration hos honom eller henne är misslyckande och att behöva ta order från någon annan. Den röda personligheten har svårt för allt för känslomässiga personer som tar allt för personligt och inte tål lite kritik.

När du bemöter en röd person så vill de att du ska hålla dig till fakta, inta blanda in privata detaljer eller känslor. Du får gärna bjuda på lite motstånd och stå för dina åsikter. Prata inte bakom ryggen på en röd person, utan var rak och säg som det är.

Dessa personlighetstyper arbetar ofta i ledarpositioner eller som säljare, börsmäklare, elitidrottsmän eller andra yrken som är mycket baserade och fokuserade på resultat.

GUL – Personen är utåtriktad och entusiastisk och positiv till det mesta. Men är även självupptagen och slarvig.

Känslor och kommunikation är det som motiverar en gul personlighet. De får sin energi från andra människor och är mycket sociala och charmiga. De drivs av att både få ge och ta emot bekräftelse och beröm. De trivs när det finns omväxling och när det händer roliga saker.

En gul person bär på en underliggande rädsla att bli avvisad, och kan därför bli förvånad och frustrerad när de får ett tydligt nej. De tycker inte om allt för tysta miljöer utan det ska gärna vara full fart. De tycker heller inte om ensamhet eller att vara utanför gemenskapen.

En gul person ska du bemöta med ett leende. Du får gärna ge personen mycket positiv feedback och komplimanger. All form av kritik måste vara konstruktiv och helst inlindad i komplimanger för att denna person ska kunna ta emot kritiken utan att tappa arbetsglädje och motivation.

Gula personligheter arbetar ofta inom kommunikation, kundservice, försäljning eller som skådespelare och journalist till exempel. De måste ha kreativa yrken där de kan utvecklas och vara sociala.

GRÖN – Den gröna personen är en lagspelare. Vänlig, tålmodig, lojal och tjänstvillig. Denna person gör alltid ett noggrant arbete även om de kanske uppfattas som omständliga.

De här personerna är goda lyssnare men kan även lätt bli stressade och även lätt sårade. De tycker inte speciellt mycket om förändring och söker gärna efter trygghet. Det behöver ofta god tid på sig att förbereda och är lite försiktiga i sitt sätt.

En grön person tar en sak i taget och tål som sagt inte stressade situationer.

Det som motiverar en grön personlighet är trygghet och säkerhet. De måste få tid på sig att anpassa sig till förändringar. De vill ha rutiner och stabilitet i vardagen. De älskar även meningsfulla fina samtal med en vän.

De gula personligheterna tycker absolut inte om konflikter eller snabba förändringar. De tycker heller inte om hetsiga personer eller otrygga arbetsförhållanden.

De vill gärna bli bemötta med tålamod och med valmöjligheter. De vill bli lyssnade på och inte pressade till att uppnå resultat. De vill inte bli dominerade och du måste vara lojal mot den gula personen, då blir hen sitt allra bästa jag.

Gula personligheter arbetar ofta inom polisen, vården eller inom utbildning. Det är även vanligt att de arbetar inom HR och ekonomi.

BLÅ – Den blåa personen är mycket plikttrogen, noggrann, kritisk och diplomatisk. De är ofta konservativa och vill att saker och ting ska gå rätt till.

De som har den blåa personligheten är gärna lite petiga och noggranna. De kan uppfattas som introverta och reserverade. De grundar alltid sina beslut på fakta och vill att allt som utförs ska hålla bra kvalité. Det viktigaste är att saker och ting blir rätt, oavsett hur lång tid det tar.

De här personerna motiveras av struktur och fakta. De älskar tydliga regler och klara målsättningar. De är dessutom problemlösare som går igång på logik och saklighet.

Du ska bemöta en blå person med korrekthet, fakta och tydliga argument. De vill gärna samla på sig fakta och få tid att tänka innan de tar ståndpunkt eller yttrar sina åsikter. De vill även bli bemötta med ärlighet och respekt, och inte med smicker eller beröm som går till överdrift. De vill dock bli uppmärksammade på bra arbete men på ett sakligt sätt.

De blåa personligheterna arbetar ofta som psykologer, revisorer, analytiker, forskare eller officerare.

Fördelar med DISC – analysen

Vad har vi då för nytta av den här analysen när det kommer till teambuilding och ledarskap med mera?

Jo, när både du som ledare och dina medarbetare har fått en förståelse och insikt i hur vi som människor fungerar, finns det många fördelar som ni kan dra av denna information inom organisationen.

6 Fördelar med Teambuilding

1. Engagerade medarbetare

När dina medarbetare får en uppgift som passar dem som handen i handsken, leder detta till nöjda, produktiva och effektiva arbetare.

2. Ge konstruktiv feedback

Det blir lättare att anpassa återkoppling och feedback efter varje person och deras personlighet.

3. Produktiva team

När ni förstår varandra kan ni lättare samarbeta och hjälpa varandra.

4. Ledarskapet

När du förstår varje medarbetare på ett mer personligt plan blir det enklare att uppmuntra och motivera varje individ ut efter deras behov.

5. Konflikthantering

När vi förstår varandra bättre och varför vi agerar på ett visst sätt, minskar konflikterna.

6. Förbättrar kommunikation

Det blir enklare att kommunicera med varandra ju mer förståelsen för varandra ökar.

Sammanfattning

Att känna samhörighet i sitt team och få bättre kännedom om varandras personligheter är viktigt för gruppens kommande arbete tillsammans. När gruppen kan samarbeta väl och anpassa sig efter varandras styrkor och svagheter kommer arbetet att bli betydligt mer lustfyllt, produktivt och effektivt. Hela organisationen kommer således att tjäna på att tillhandahålla tid för teambuilding på arbetsplatsen.

Det är av stor vikt att analysera vilken typ av teambuilding som de specifika grupperna är i behov av. Annars är risken stor att resultatet blir det motsatta. Om gruppen behöver öva på samarbete ska de exempelvis inte göra övningar som är tävlingsinriktade, utan sådana som för gruppen närmre varandra.

Hyr in hjälp från utomstående företag för att organisera teambuildingen om kompetensen inte finns inom organisationen redan. Detta kan vara en god idé för att få en bra struktur på det hela.

Om man vill göra kortare övningar för att lätt upp stämningen eller öva på ett specifikt område finns det i denna artikel några övningar att använda sig av.

Projektledning

Projektledning

Team Projektledning består av en eller flera personer med teoretiskt och praktisk erfarenhet av projektledning.